Jag åkte som nämnt nattbuss till Stockholm för att ta mig vidare till Gotland. Tänkte att det var en bra idé. Bussen skulle säkert vara halvfull som den var förra gången jag åkte. I fredags var bussen full. När jag gick på fanns bara ett dubbelsäte kvar och att döma av kön utanför skulle bussen bli full. Jag gav bort det sista dubbelsätet till en mamma med sin son.
Nu gällde det att vara strategisk. Hur jag än skulle göra gjorde skulle jag bli tvungen att sitta bredvid någon. Därför gjorde jag som jag brukar - satte mig brevid en söt tjej som såg snäll ut (det var så jag träffade Helene som jag numera umgås med varje vecka!).
Jag var så nöjd med mitt val när jag såg vilka människor som gick på efter mig. Det är alltid lite skumma personer som åker nattbuss. (mig inkluderad med hemstickade raggsockar och kudde) Den sista passageraren som klev på såg ut som en stereotypisk "pimp". Man mellan 50 och 60 år, med lång pälskappa som räckte ner till vristerna, solariebrun, uppknäppt skjorta med guldhalsband som glimmade mot bröstet. Stackars den som fick sitta brevid honom...
Tjejen brevid mig gick av i Karlstad. Då passade jag på att bre ut mig över hela sätet och låtsas sova. Flera passagerare gick av och andra gick på. Jag "sov" och hörde en röst som sa "Det finns ju inga platser kvar!" Jag fejkade ett snarkljud och utnyttjade svenskars blyghet. De får skylla sig själva om de inte törs "väcka" mig och fråga om de får slå sig ner. Alla verkade till slut finna en plats och jag kunde ligga kvar, i fosterställning över två säten, hela vägen till Stockholm.
Innan jag somnar på riktigt känner jag mig lite stolt. Det är djungelns lag som gäller om man vill sova gott på nattbussen. Jag klarade mig!
1 kommentar:
Haha, störtskönt! Så brukade jag göra när pappa körde vår kör eller klass med buss. Jag paxade alltid framsätet där alla ville sitta eftersom jag fick välja först o sedan när det var dags att byta så sov jag alltid lägligt. Om ngn försökte väcka mig sa alltid pappa till, väldigt bra! =)
Skicka en kommentar