Är jag knäpp eller bara lite galen?

Jag har äntligen fått tummen ur och folkbokfört mig i Norge. Härom dagen kom mitt nya norska personnummer och det är så himla fint. Ja, numret är fint. Ska försöka förklara. Mitt gamla nummer passade liksom inte mig. Det var en massa 6:or som inte alls passade in. Mitt nya nummer består av röda och gula siffror och har därmed samma färger som mitt födelsedatum, 27.03.82. (Nollan ska egentligen vara genomskinlig, men då syns den ju inte här.) Detta för dessutom med sig att mitt födelsedatum numera har samma färg som mitt namn, Liv Åse Maria Johansson. Med andra ord känner jag att det existerar en fin symmetri mellan namn och personnummer. Det är nästan så jag blir lite glad av det.

Man skulle kunna tro att jag är lite störd, men allt detta har ett ord. Förra året lärde jag mig att det kallas för Synestesi och det är att hjärnan kopplar samman flera olika sinnen. Det vanligaste är att man ser ord och bokstäver i färg. Mina siffror ser jag dessutom i en linje som går uppåt fram till siffran 10, kröker lite vid 11, svänger vänster vid 20 fram till 100 då den svänger i en böj till vänster hela vägen till 1000. Jag ser också namn, personer och ackord i färg. Musik har färg. Ett år är en cirkel. Årsföljden är en linje som kröker lite här och där. Kraftigaste vändningen är vid år 0, då den går från en horisontal linje til en vertikal linje fram till idag. Men den är lite böjd här och där på sina håll.

Då har ni fått en liten inblick i min hjärna. Var det läskigt? Vilken färg har ditt namn?