Pierre och Camilla har blivit man och hustru. Ännu en svensk-norsk union är sluten. Det var ett fantastiskt trevligt bröllop. Det var till och med lite sorgligt att sätta sig på tåget till Linköping på natten. Brudparet ska flytta hela vägen till Västlandet i Norge. Jag har ju haft förmånen att ha dem i Oslo och det kommer kännas tomt utan dem.
Det enda som är bra med att bröllopet är över är att jag slipper vara nervös över att jag ska sjunga fel och sabba deras vigsel. Sången är sjungen och det gick bra! Trots en enorm nervositet höll rösten. Undrar om nervositeten någonsin kommer att gå över. Oavsett hur många gånger jag sjunger inför folk är jag ändå nervös. Men kanske det är bra. Det ökar koncentrationen och mina darrande ben bidrar till att ge rösten lite vibrato.
Det enda som är bra med att bröllopet är över är att jag slipper vara nervös över att jag ska sjunga fel och sabba deras vigsel. Sången är sjungen och det gick bra! Trots en enorm nervositet höll rösten. Undrar om nervositeten någonsin kommer att gå över. Oavsett hur många gånger jag sjunger inför folk är jag ändå nervös. Men kanske det är bra. Det ökar koncentrationen och mina darrande ben bidrar till att ge rösten lite vibrato.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar