Att cykla

Jag har skaffat mig bysykkelkort. För 90 kronor får man tillgång till Oslos bysykler som finns utplacerade lite här och där vid cykelstationer. Jag har en station i mitt område där jag kan plocka upp en cykel och sedan lämna tillbaka den vid annan station. Man får ha dem i 3 timmar i taget.

I går provade jag för första gången och kände mig barnsligt lycklig. Min nya lägenhet ligger lite längre från centrum, och eftersom jag alltid går vart jag än ska har alla avstånd känts så mycket längre. Men med ens jag hoppade upp på cykeln och trampade i väg fylldes jag av en väldig frihetskänsla. Nu kan jag ta mig vart som helst, när som helst och mycket snabbare. Anledningen till att jag inte skaffat bysykkel förrän nu är att det känts lite läskigt att cykla i Oslo. Här finns få cykelbanor, bilisterna är lite mer aggressiva än i Sverige och jag är faktiskt lite rädd för trikken som inte tar hänsyn till någon. (Trikken tar bokstavligt på att alla har väjningsplikt för den. Jag har varit med om att en trikk har kört på en blind man på ett övergångsställe.) Väl ute i trafiken kändes det dock inte så farligt, så nu ska det minsann cyklas. Jag kanske till och med skaffar mig en egen cykel när tiden är mogen.

Cykelkulturen i Oslo är något annorlunda den i Linköping. Jag minns en konversation jag hade med en kollega när jag nyss flyttat hit:

Min kollega: Sykler du?
Lite osäker på norska språket och själva frågan svarade jag med en motfråga: "Menar du om jag kan cykla?"
Min kollega: Nei, pleier du å sykle?
Jag: Ja, jag brukade cykla varje dag till universitet.

På min kollegas uttryck förstod jag att jag helt hade missuppfattat betydelsen av verbet "å sykle". I Linköping cyklar man när man sitter på sin rostiga cykel och trampar i motvind mot universitetet. I Oslo kan man också cykla till jobbet men man "sykler" om man träningscyklar med en träningscykel, har ett cykelintresse, kör cykellopp, följer Tour de France och använder cykelutrustning så som cykelbyxor, cykeljacka, reflexväst, cykelskor, cykelbrillor, kilometerräknare, cykelhandskar och cykelväskor.

Min kollega förklarade för mig att det var detta han menade.
Jag: Nej, så cyklar jag inte.
Min kollega: Da sykler du ikke.